Fallskivor — lösningen på ett kvalitetsproblem?

Link til artikkelen i Gulv till Tak: Link

Tord Sjödén och Morten Gustavson har skapat “fallskivor” som inte bara kan komma att lösa problemen med felaktiga fall i våtrum, utan också reducera tidsåtgången för arbetet med 65—80 procent.

Enligt den senaste vattenskadeundersökningen, som publicerades av Vattenskadecentrum 2011, beror 79 procent av skadorna i våtrum på golven. Viktigt för att minska risken för sådana vattenskador är att leda bort vattnet från golvet med ett väl utfört fall. Det är dessutom ett av Boverkets tydligaste krav för våtrutrymmen.

Boverket skriver så här:

“I utrymmen med golvavlopp ska golvet och dess vattentäta skikt ha fall mot avloppet i de delar av utrymmet som regelmässigt blir utsatta för vattenbegjutning eller vattenspill. Bakfall får inte förekomma i någon del av utrymmet.”

Minst tio procent felaktiga fall

Branschen räknar med att tio procent av alla våtrumsgolv som flytspacklas har felaktigt utförda fall, men det är högst troligt att den verkliga siffran är betydligt högre. Alla bristfälliga arbeten upptäcks inte men de som dokumenteras vid till exempel stickprovskontroller eller överlåtelsebesiktningar blir många gånger föremål för tvister eller reklamationer som kostar entreprenörerna mycket pengar samtidigt som de skapar irritation hos beställarna.

Anledningen till den höga andelen felaktigt utförda fallspacklingar är svårigheten att åstadkomma jämnt och korrekt fall samt slarv, något som ju förekommer inom många yrkeskategorier.

Fallskivor kan lösa problemet

Tord Sjödén och Morten Gustavson kan kanske inom en snar framtid lösa detta klassiska problem. De menar att med deras “fallskivor” skulle tidsåtgången för fallspackling reduceras till 20-35 procent av den tid det tar idag.

– Den största fördelen ligger dock inte i tidsbesparingen utan i att resultatet blir mycket bättre och jämnare, säger Morten Gustavson med rötter i Norge men bosatt i Sverige sedan 25 år.

Men hjälp av fallskivorna kan fallet kontrolleras så att det blir jämnt fördelat radiellt 360 grader runt hela brunnen. Ränndalar elimineras och plattsättningen blir enklare och jämnare.

En annan fördel, påpekar innovatörerna, är att arbetsmiljön blir bättre. Många och tunga är de säckar med avjämningsmassa som dagligen släpas in i våtrum som väntar på att färdigställas. Alltså, många trötta ryggar kan också komma att glädjas åt den nya tekniken att skapa skivor med standardfall på tio milligeter per meter med vilka man lyckas täcka in kravet för fall både i duschen och i det övriga våtutrymmet*.

Hur ser skivorna ut?

Innovatörerna tänker sig tvä kategorier av produkter. Den ena skräddarsys med hjälp av frästeknik och den andra tillverkas som standardelement och distribueras till byggvaruhusen i form av ett antal moduler.

Skivorna tillverkas i cellplast EPS 300 med densiteten 40 kilo per kubikmeter. Ytan har strukturen av ett rutnät, ungefär som en chokladkaka där “bitarna” håller måtten 7x 7 centimeter. Mellan bitarna finns skåror med plats för armeringsnät och golvvärmeslingor. Leverantören garanterar att skivorna håller för tryck motsvarande 300 kilo per kvadratdecimeter vid korttidslast och 110 kilo vid långtidslast.

Hur används skivorna?

Är skivorna skräddarsydda, så behöver vi inte tänka på att skära till materialet i någon större omfattning men skivorna måste förstås fixeras. Thomas Davidsson, teknisk chef på Akzo Nobel Bygglim, rekommenderar limmet Schönox FS. Limmet stryker man lämpligen ut med en åtta millimeters fixkam.

Efter applicering av lim är det bara att lägga på skivan igen och trycka till så att vidhäftningen blir tillräcklig. Det gör man till exempel genom att lägga på en skiva byggplywood eller motsvarande och sedan låta kroppstyngden trycka till skivorna så limmet flyter ut på bästa sätt.

Kort därefter kan flytspacklingen påbörjas. Som vanligt är det viktigt att försegla brunnen och övriga områden som kan vara källor till läckage. Man behöver i princip bara avjämningsmassa motsvarande volymen mellan “chokladbitarna”, som också fungerar som nivåmarkörer. Med andra ord reduceras mängden flytspackel avsevärt.

På en testyta om 3,25 kvadratmeter går 2,5 säckar eller drygt 60 kilo flytspackel åt. Uppskattningsvis sväljer denna yta normalt sju säckar, det vill säga 175 kilo. Slutsatsen av testet är alltså att det blir mindre släpande av tunga säckar, inte lika mycket dammande och blandande och sist men inte minst att spacklingsarbetet går betydligt snabbare.